出典:Wiktionary
From be- + flēon. Compare Old High German bifliohan.
| infinitive | beflēon | tō beflēonne |
|---|---|---|
| indicative | present | past |
| 1st-person singular | beflēo | beflēah |
| 2nd-person singular | beflīhst, beflȳhst | befluge |
| 3rd-person singular | beflīhþ, beflȳhþ | beflēah |
| plural | beflēoþ | beflugon |
| subjunctive | present | past |
| singular | beflēo | befluge |
| plural | beflēon | beflugen |
| imperative | ||
| singular | beflēo | |
| plural | beflēoþ | |
| participle | present | past |
| beflēonde | beflogen | |