出典:Wiktionary
From oþ- + standan.
infinitive | oþstandan | tō oþstandenne |
---|---|---|
indicative | present | past |
1st-person singular | oþstande | oþstōd |
2nd-person singular | oþstændest, oþstæntst | oþstōde |
3rd-person singular | oþstændeþ, oþstænt | oþstōd |
plural | oþstandaþ | oþstōdon |
subjunctive | present | past |
singular | oþstande | oþstōde |
plural | oþstanden | oþstōden |
imperative | ||
singular | oþstand | |
plural | oþstandaþ | |
participle | present | past |
oþstandende | oþstanden |